madeleineborjesson

Sprang på denna underbara på Lindex för några dagar sedan och idag slog jag till. Love it! Kommer bli så snyggt med min svarta nyårsklänning och nitarna på axlarna bryter av alldeles lagom. Ärmarna är 3/4 vilket jag tycker gör den ännu bättre!

Gårdagens vackra resultat av det första snögubbe-bygget på flertalet år.
Moa gav den namnet Marianne(?!).

En dag till julafton. I morgon är det julmat, julgodis och mer därtill för hela slanten. Alla människor verkar i stort sett redan vara helt slut av all stress, ute sista dagen och handlar och donar. Varför? Det är ju inte så att julen kommer som en överaskning. Men det verkar vara samma sak varje år. Själv är jag coollugn, sitter hemma på min vrå och bara är. Har varit hos pappa och fikat lite samt gjort en sats med risbräck, men mycket mer än så har det inte varit idag. Nu ska jag ta mig lite glögg, slå mig ner i soffan och invänta min finaste.

GOD JUL PÅ ER MINA VÄNNER!

Våra hjärtan hänger nu på plats i fönstret!

Idag vaknade jag trött som tusan ock kände mig lagom måndagstrött. Men så klev jag ur sängen och tittade ut genom fönstret. Snön gör mig glad och jag hann med en hel massa stök idag:

- Tvättat (så att tvättkorgen är tom till jul)
- Haft en dejt på stan med Linda
- Bakat nya pepparkakor (och ätit lite för mycket pepparkaksdeg)
- Gjort en ny sats Rocky Road (och en till blir det i morgon)
- Städat (inklusive avloppsrensning, fy fasen så vidrigt!)
- Slagit in sista julklapparna
- Lagat kvällsmat

Nu har jag dock slagit mig ner i soffan framför tv´n. Nu blir det lugnt hela kvällen för att i morgon köra ett race i morgon igen.

(Bild från katrineholmskuriren.se)

(Bild från google.se)

Insåg att en kaffemugg ibland är lite för stor för att dricka glögg ur. Glögg är ju gott, och även om man inte behöver fylla upp hela muggen så blir det ofta så ändå. Som sagt, det är ju gott. Men i alla fall, när jag var på Iittala Outlet häromdagen så fann jag dessa söta glöggmuggar. De är från Rörstrand och är i perfekt storlek.

Det är rätt läskigt hur fort man kan bli beroende av något och hur bekväm man är ibland. Läkaren avrådde mig från att köra bil nu när jag äter tabletterna för ryggen och helt plötsligt så inser jag hur handikappad jag känner mig när jag inte kan köra bil. Jag skulle vilja ta mig utanför stan för att fixa lite inför julen, men helt plötsligt är jag beroende av någon annan. Jag kan inte bara låna en bil av någon utan måste ha någon annan som kör också. Det mest irriterande just nu är att jag inte vet hur länge jag kommer behöva äta smärtstillande, inte bara för att jag inte kan köra bil utan allra mest för att de gör att jag blir trött och bitvis illamående. Huvudsaken är ju att ryggen blir bättre, men som vanligt är jag rastlös och vill att allt ska bli bra direkt.

Jenny gav mig idén att göra Rocky road till julen. Julgodis med massor av choklad, dumle, marschmallows och nötter av olika slag. Låter ju helt underbart gott. Så för att få tiden att gå lite så tänkte att jag skulle göra en provomgång idag för att se hur de blev och framförallt smakade. Tji fick jag då jag kom till affären och de inte hade allt som skulle vara i. Har inte lust att ta mig runt hela stan för att hitta det som ska vara i så det får bli en annan dag. Funderade dock på en sak med receptet; det ska vara 600 g mörk chocklad av bra kvalitet och minst 70 % kakao. Dessa chokladkakor är ju inte de billigaste och så ska man ha 600 gram. Det blir ett ganska så dyrt julgodis tillslut. Speciellt som en sats bara är tolv bitar och fler än så lär det garanterat gå åt. Vi är ju en stor familj som gillar godis. Fast vem gör inte det?!

(bild från recept.nu)

Jag har fått äran att bidra med julgodiset på julafton då det är knytis hemma hos syster och Fredrik. Men jag kan inte riktigt komma på vad jag ska göra för godis. Självklart kan jag ju köpa, men det vore så roligt att göra det själv. Finns det några förslag?

2:a advent till ära vara Jenny här och fikade. Som alltid jätte trevligt. Det där tjejsnacket är så viktigt att man har då och då. Och Jenny är världsbäst på att lyssna och ha det där tjejsnacket med.

Fick dock avsluta kvällen på akuten. Hade så fruktansvärt ont i ryggen hela dagen igår och det blev bara värre och värre och tillslut kunde jag knappt röra mig. Förmodligen en förskjutning på några kotor som antagligen blivit efter att jag ramlade i trappen förra veckan trodde läkaren.

Nu ska jag snart åka till skolan. Inget jag direkt längtar efter, men obligatoriskt är det så det är bara att le och se glad ut. Snart kan jag i alla fall bara fokusera på min essä som ska in efter nyår. Skönt att kunna bocka av en sak på listan.

Dagens skörd efter pepparkaksbak.

Mamma kom förbi med nybakade lussebullar.

Min plan var att ägna torsdagen helt åt bakning. Pepparkakor och lussekatter. Men min lust försvann strax efter pepparkaksbaket. Ibland önskar jag att jag var liten igen, när alla bestämde hur man skulle göra. Då ville man inget hellre än att få växa upp och bestämma själv, men ibland kan jag känna att jag inte vill bestämma själv. Det enda jag vill är att alla är glada och lyckliga. Jag vill inte att någon ska känna sig ledsen, överkörd eller åtsidosatt. Varför har JAG dåligt samvete? Jag känner mig splittrad och ledsen över att inte kunna vara alla till lags. Julen ska vara en glad högtid med värme och kärlek. Det ska det bli i år också.

Åkte till skolan idag för att lagom när vi kom dit få reda på att seminariet som vi skulle ha var inställt. Hade dock inplanerat essähandledning efter så helt onödigt var inte färden till Norrköping. Började prata med läraren om D-uppsatsen som skivs nästa höst och fick genast lite ny energi till skolan. Fick veta att våren kommer fokusera en hel del på abete inför uppsatsen vilket känns bra och inspirerande.

Efter handledningen gick jag i godan ro och pratade för att i nästa stund sitta i trappen med tårar fallande ner för kinden. Helt plötsligt bara försvann fötterna och jag dunsade ner för trappen. Tårarna kom nog av chocken även om det gjorde fruktansvärt ont. Svanskotan fick sig en rejäl smäll och just nu gör det ont att sitta, gå och stå. Blåmärke av detta slag har jag nog faktiskt aldrig sett förut.

Jag har inte ätit godis på över en vecka nu, men nu ska jag göra det, bara för att jag tycker så synd om mig själv. Så det så!