madeleineborjesson

Termometern visar på minus sju grader ute, snöflingorna virvlar och solen tittar fram. Underbara fredag. Jag fick massor gjort igår när jag pluggade så idag tar jag några timmar ifrån datorn. Ska strax gå hem till mormor där vi ska mumsa våffellunch och i eftermiddag blir det städning här hemma så att det är rent i morgon när allt julpynt ska upp. Åh, vad jag längtar, äntligen får julsakerna komma fram.

Snart inne på min tolfte timme av skrivande idag. Förutom korta pauser för mat så har det skrivits. Jag hade flyt med skrivandet och Micke för trött för att laga mat så det blev inte ens paus för matlagning nu ikväll, fick bli pizza istället. Så här ser det ut, roligare än så blir det inte. Just nu önskar jag mig ett extra rum där jag skulle kunna ha ett gigantiskt skrivbord så allting får plats.

För andra gången på bara ett par veckor blev min handledningen inställd på grund av vädret. De hade utfärdat klass 2 varning i Östergötland och i Norrköping var det visst lika halt som om någon hade gått och sprutat vatten med en vattenslang på gatorna. Så jag fick order av min handledare att inte bege mig ut och så har vi haft handledning på telefon nu i eftermiddag. Det funkar bra det också, även om det oftast ät lättare att prata face to face. Nu vet jag i alla fall vad som ska fokuseras på de närmaste dagarna och hur mycket jag har kvar de två veckorna framöver. Två veckor. Av en hel termin har jag två veckor kvar av mitt uppsatsskrivande innan det ska skickas in. Var tog tiden vägen?

Nu ska jag i alla fall sätta mig ett par timmar och skriva vidare, timmarna som är kvar är få så det gäller att använda dem väl. Ikväll blir det i alla fall en paus då jag äntligen ska träffa Jenny igen. Förutom något pass på gymmet och en lunch så har vi inte setts sedan innan jag blev sjuk. Och det är länge sedan för att vara oss. Ikväll blir det en kväll hemma hos henne och jag hoppas få smaka på hennes nybakade lussekatter.

De senaste nätterna har jag sovit halvdant. Vaknar mitt i natten och kan sen inte somna om. Ligger och vrider och vänder mig och tänker främst på hur det kommer bli med jobb efter examen. Mindre än två månader kvar och det känns som att det står helt still på jobbfronten. Det är stressande. I natt vaknade jag vid fem och låg vaken i över en och en halv timme. Är trött idag. Dock inte mycket att välja på, bara att återgå till pluggandet.

Så här känner jag mig just nu. Svullen efter nästan två veckor av ingen träning alls och mat i form av allt för mycket mackor. Just nu vill jag bara att förkylningen ska försvinna så jag kan börja träna igen.

En något tråkig fruktskål kan tyckas men satsumas (eller clementiner, mandariner, vad de nu heter?) är den enda frukten jag varit sugen på de senaste veckorna. De flesta andra frukterna äts ju året om så det blir liksom lite extra gott med satsumas när det väl är säsong för dem.

Insåg just att mina sex senaste inlägg har varit gnäll om trötthet och sjukstugan som råder. Men ja, ärligt talat så har det inte hänt så mycket annat de senaste dagarna. De vakna timmarna har ägnats åt att titta på tv och film i stort sett för att få timmarna att gå. I vanliga fall ligger väl ett dygn på uppdelningen 8/12. Det vill säga åtta timmar sömn och tolv timmar vaket. De senaste dagarna har för mig varit tvärtom, åtta timmar vaket och tolv timmar sömn. Och det har behövts.

Idag känner jag mig något bättre, lite piggare både i kroppen och i sinnet. Men ännu inte hundra. Hade planerad handledning idag i Norrköping som jag kände sådär inför att åka på, dels p.g.a. hur jag mår men också p.g.a. vädret. Fick dock sms av min handledare tidigt i morse där hon tyckte jag skulle stanna hemma för att vägarna var glashala. Så handledningen tog vi på telefon istället och det gick bra det också. Nu hoppas jag att huvudet är med på noterna så att jag jag fortsätta skriva i morgon eller senast på fredag.

Nu snöar det ute igen. Jag skulle vilja vara ute och bygga snögubbar och åka pulka istället för att ligga här inne. Hoppas snön ligger kvar i några dagar, men det verkar inte lovande...

________________________
Update: Jag fick mig ett gott skratt när jag insåg att jag enligt inlägget har skrivit att dygnet har 20 timmar. Ja, den här influensan gör mig ju inte smart direkt. 8/16 ska det ju vara och inte 8/12.

Jag är inne på min fjärde dag som soff/sängliggandes. Jag är fruktansvärt uttråkad och rastlös men allt för trött för att kunna ta mig för något att göra. Jag trodde nog att det skulle ha släppt av vid det här laget, men tydligen inte. Så mycket mat går inte heller ner, dels är jag inte sugen och dels så känner jag ingen smak av någonting. Te och smörgåsar är det som jag i stort ätit de senaste dagarna. Idag slog jag till och bytte téet mot nyponsoppa. Wihoo. Så spännande är livet nu. Suck!

Den senaste veckan har jag varit oerhört trött, i början av veckan trodde jag det berodde på omställningen till vintertid men det har setat i och vägrar släppa. Att jag dag ut och dag in sitter vid datorn och att det nu är mycket mörkare ute gör väl sitt till, men just nu känner jag inte riktigt att jag har tid att vara trött hela tiden. Dessutom sätter sig tröttheten på humöret som till och från är i botten, vilket är mindre kul. Fick tips idag av Emma att testa Chi San som tydligen ska vara bra mot just trötthet så i morgon ska det inhandlas en flaska. Jag sätter min förhoppning till det och hoppas tröttheten går över.

Jag ger upp snart. I flera år har jag letat efter ett par ordentliga vinterskor men inte hittat några som jag trivs med. Visst, det finns massor med vinterskor på marknaden, men jag tycker att de flesta är oerhört fula. Jag vill inte ha färggranna, plastiga osv. Jag vill ha ordentliga vinterskor. Nu säger jag verkligen inte att jag enbart går efter skons utséende, men jag har faktiskt ingen lust att gå runt i skor som jag inte trivs med en hel vinter. Jag köper aldrig skor som jag inte trivs med annars, så varför göra det på vintern. I alla fall, så har jag nu hittat ett par som jag tror jag skulle trivas med och som verkar vara av bra material och tåla kyla. Dock är de utanför min budget just nu. Vilket känns fruktansvärt typiskt. Mina uggs som jag har är de bästa vinterskorna hittills, men de står ju inte alls emot slask eller blötsnö och dessutom börjar de bli riktigt slitna. Dessa skulle jag i alla fall kunna tänka mig på fötterna i vinter.

Nu börjar det kännas på riktigt. Avslutad utbildning och verkligeheten med att jobba väntar. Jag säger som jag gjort förut; det är skrämmande men på samma vis helt underbart. Att skicka in ansökningar till jobb känns ganska så overkligt. Inte just själva sökandet, det har jag varit med om många gånger förut. Men just den biten att jag faktiskt kan luta mig tillbaka på en utbildning när jag söker dessa jobb. Det känns...häftigt! Jag hoppas verkligen att jobben jag sökt kan ge något, ett jobb lagom till examen. Det skulle vara något det. Två månader kvar tills jag är lärare på riktigt. Två månader.

Gårdagskvällen hemms hos Putte och Elin blev jättemysig, vi fick se bilderna från bröllopet vilket var jätteroligt. Tiden sprang verkligen i väg och det blev senare än vi tänkt, men ibland glöms tiden bara bort. Somnade som en stock när vi kom hem och sov som en gris hela natten, blev nog nästan elva timmars sömn. Kanske för mycket sömn t.o.m. för idag vaknade jag jättetrött. Hade inbokad ansiktsbehandling i förmiddags vilket inte heller gjorde mig piggare, men oj så skönt det är så här efter. Len som en babyrumpa i ansiktet och nyfärgade fransar så nu slipper jag gå runt och se ut som ett spöke de dagar jag inte orkar plocka fram mascaran. Mötte sedan upp mamma hemma hos mormor där det bjöds på våffellunch och sedan fixade vi lite i hennes lägenhet innan jag begav mig hemåt. Inväntar lite feedback från min handledare som kommer närsomhelst på mailen och sedan ska det pluggas vidare. 

Idag har jag en eftermiddag utan plugg, jag vankar av och an här hemma i lugnt tempo. Tvättar, plockar och bara är. Har skickat in ansökningar angående jobb, det börjar närma sig nu. Synd bara att jobben är så få. Jag och syster lunchade på stan tidigare, likt resten av stan som intagit vårat lunchställe. Till kvällen när Micke kommer hemåt beger vi oss till Putte och Elin för lite kvällsfika. En lugn eftermiddag med andra ord. Ibland är det just det som behövs.

Igår spenderade vi eftermiddagen hos Mickes föräldrar där det intogs kalkonmiddag och sades hejdå till Mickes bror Adam som åker till London i morgon på obestämd tid. Dock blev inte riktigt eftermiddagen som det var tänkt. Runt klockan fem var det kolsvart ute och helt plötsligt var det lika svart inomhus och ännu mörkare utomhus. Inte en enda lampa fungerade i hela byn och ingen täckning på mobilerna. Och så var det i runt en timme. Så det blev till att spela spel i skenet av levande ljus. Trodde dock jag skulle trilla av stolen när det helt plötsligt bankar på dörren mitt i allt det mörka. Vem bankar på dörren när det är kolsvart både ute och inne. Det var som tur var bara en kompis till Adam. Eftersom ringklockan inte fungerade under strömavbrottet så var han tvungen att knacka. Men tusan vad rädd jag blev. Det var i alla fall jätte mysigt att sitta där med levande ljus och spela spel, men jag funderar fortfarande på vad som hände. Sirener tjöt som bara den, men tidningen rapporterar inte om något speciellt. Ja, en lite annorlunda söndagseftermiddag.

Okej, ärligt folk; Visst är det inte lika mysigt och gott att fika med te/kaffe och en frukt som det är att fika med te/kaffe och ett bakverk? Jag har försökt att intala mig att det går lika bra och är lika gott med frukt som ett bakverk, men nej, det är det inte. Jag tycker om att sitta på ett café eller hemma i soffan och äta en bulle eller kaka med en kopp te till. Så är det bara, och det står jag för.

Men detta betyder ju inte att jag alltid fikar med bulle och kaka eller att jag överhuvudtaget väljer att fika, ibland räcker en kopp te och jag är nöjd. Ibland skulle jag bra gärna vilja ha en bulle men väljer en frukt. De senaste veckorna har det blivit många fikastunder framför datorn, lite för många. Dom ska det nu skäras ner på. Men jag är svag för fika, godis klarar jag mig bevisligen utan, det är inte min svaga punkt. Fika däremot, och framförallt hemmabakat fikabröd, det är gottit det.

Jag är mycket väl medveten om min svaghet för fika, jag är väl medveten om att jag vill och måste skära ner på det, men jag är också mycket väl medveten att jag kommer fortsätta att fika med bulle och kaka då och då.

Idag började jag dagen med ett tidigt pass på gymmet med instruktör. Tyckte det var dags för ett nytt program och då vill jag gärna gå igenom maskinerna med instruktören, dels för de nya maskinerna men också för att repetera de gamla. Sedan blev det löpning på bandet, känns som det var ett tag sedan jag gick från gymet och var helt slut, men idag var jag det. Väntar och ser om träningsvärken infinner sig i morgon.

Har även kommit igång med skrivandet igen, det gick bättre än förväntat och det känns bra. Det jag skrivit är inskickat till handledaren för koll och nu ska jag njuta av eftermiddagen. En kopp te och en kärleksmums från gårdagens bakning får det nog bli.